Hej!

Att det ska vara så svårt att blogga nuförtiden! Jag vill ju blogga, ibland iaf, för det är roligt att läsa själv sen, som en gammal dagbok. Men så orkar jag inte. Och har inget intressant att skriva om.

Jag jobbar rätt mycket, har gjort intro på hjärtavdelningen också. Det var väl helt okej där, fast de har så knasiga rutiner ibland tycker jag. Rapporteringen tex. Förstår inte! Börja med inneliggandelistor där all väsentlig info står, och uppdateras inför varje nytt pass. Uppdatera nya statusar för alla patienter så man själv kan läsa, så slipper man sitta och rapportera en timme mellan passen. Sen hur vårdlagen funkar.. eller inte funkar, men det har de tydligen nyligen gjort om, så det kanske blir bättre. Men jag trivs med att ha ca 6-8 patienter under ett pass, ta alla kontroller själv, och pyssla med dem jag kan namnen på, det blir bara yrt när man ska springa på en hel avdelning till patienter man inte vet vad de har för problem?
Men ja.. förutom det så ska det nog bra att jobba där ibland också. MEN! Nu har jag fått en rad på 111 A hela december! Jag är så glad! Och det är så skönt att veta när jag ska jobba nästa gång :) Så nu hade jag två lediga dagar, hade tagit bort tillgängligheten från bemanningen och tänkte bara njuta av att vara ledig utan att vara orolig. Vad händer då? Jo, de ringer flera gånger från bemanningen ändå. Imorse hade nån pratat in ett meddelande på min telefon o sagt att hon lagt tillbaka tillgängligheten och ville att jag skulle svara på en förfrågan! Så när jag vaknat så ringde jag och skällde lite. (igen) Är jag inte tillgänglig så är jag inte. Punkt.

Ikväll ska jag o Andreas äta nån god mat, o sen jobbar jag lördag o söndag o måndag.
Nu är jag mest irriterad för att jag glömde köpa kaffe igår, så nu dricker jag äckligt snabbkaffe som jag hade kvar från stallet. Smakar inte kaffe.
Hejdå.